En puff.

Här sitter jag nu, vuxen och mogen, lycklig och omringad av kärlek.
Jag har min familj, min starka fina familj.
Jag har min vackra man, min styrka.
Och jag har min fantastiska dotter, mitt liv, mitt allt, mitt hjärta!

Jag har tur, jag har blivit välsignad.
Jag tog mig ur ett svart hål som jag levde i och jag fann ljuset.
Jag blev stark och tog mig ur, och kolla var jag är nu och vad jag har.

Var jag än går håller jag huvudet högt, för JAG har lyckats i livet
och JAG har innerlig lycka och äkta kärlek i mitt liv.

Precis som fågeln Felix, som blev bränd på ett bål och sen återuppstod ur askan
för att förvandlas till en föryngrad gestalt.
Precis så har jag förvandlats till en lycklig, stark kvinna.

Men sen så får jag en PUFF och då börjar jag tänka och fundera och minnas.
Jag tar åt mig av det, av puffen.
Så jag finns här och jag vet och jag förstår.

Jag har lyckats, jag är lycklig och jag är stark.
Och jag hjälper alltid till... 

RSS 2.0