Wonder.
Jag har inte orkat blogga,
inte orkat dela med mig av nått.
Men nu gäller det, nu är det dags!
Den senaste tiden har jag hunnit
med ett läkarbesök.
Som fick mig till tårar och
enorm ångest.
"Med tanke på vad din rygg
har fått stå ut med, så är den
gravt sakadad och har nu laggt
av. Du är för ung för att ha en så
dålig och svag rygg, den har i dagsläge
lika stor kapasitet som en 80-årings
rygg.
Du måste se allvaret i detta, Alexandra.
Om du skulle bli gravid nu , skulle din
rygg inte klara av en graviditet.
Om du bara blev 3 månder, skulle
vikten belasta ryggen för mycket
och du hade inte klarat av smärtorna.
Tänk på att du har hela livet framför
dig och kommer behöva begränsa dig
och vara mer försiktig.
Jag ska skicka remiss till röntgen
och så måste du börja gå till en
sjukgymmnast.
Och tyvärr så måste du överväga
att du kanske inte kommer att klara
jobbet som undersköterska nå
längre.
Tyvärr, så kommer din rygg aldrig
bli frisk och 100%, men den kan
alltid bli lite bättre.
Tyvärr."
Jag satt som ett stort frågetecken
och kunnde inte fatta vad han sa
till mig.
Var det hela så allvarligt?
Hade jag låtit det gå så långt?
Är min rygg verkligen så förstörd
och trasig?
Ja, ja, ja!
Jag hade helt enkelt vant mig
att leva med det hela och
därför inte lagt så mycket vikt
på det.
Tills nu, tills det hela gått för långt.
Typiskt mig, att ALLTID låta det
gå för LÅNGT!
Annars, så rullar väl saker på.
Har sakta lyckats komma upp
och vakna upp ur min koma.
Min "gruppla-över -hur-saker-ska-bli"
koma. Allt efter sjukhusbesöket och
nu läkar besöket.
Var som att få en fet örfil rakt
över ansiktet.
På fredag kommer La Familia
och mina små bebisar C och C.
Älskling är underbarare än
någonsin och vi har en plan,
en hemlig smaskig liten plan
som jag bara längtar, längtar,
LÄNGTAR efter!
Den 14 juni åker vi, vi lämnar
detta gråa land, till soliga Miami,
och mäktiga New York.
Min älskling ska självklart med:)
Ska presentera honom för hela
familjen, första pojkvännen
min släkt i USA får träffa.
Jag har redan fått så många
lyckoönskningar och glada hälsningar
från familjen, när jag skickade en
massa bilder till alla på mig och
älskling och berättade lite om honom.
Fick så mycket beröm och godkännande,
till skillnad från hrm... för... hehe...hrm...
Idag har jag och brudarna gjort
det vi gillar mest.
En kombo av mat, fika och shopping!
(Här i Uppsala är affärerna öppna
lördag och söndag 10-16)
Se drog vi hem till mig och kolla
på dumburken, tills boysen
kom och störd.
Helgen var mycket rolig, förutom
en liten detalj, en liten spydig detalj
so to speak.
Bättre vänner och pojkvänn existerar
inte!
" ... but that dosn´t stop a asshole! "
